Anteckningar från
styrelsemöte i Korskrogs Byaråd
Organisations nr: 802521-1395
med hemort i Korskrog, Motala kommun, bildad 2018
Organisations nr: 802521-1395
med hemort i Korskrog, Motala kommun, bildad 2018
§ 1
Mötets öppnande
Föreningens ordförande hälsar välkomna till mötet och
förklarar det öppnat.
§ 2
Närvaro samt tid och plats för möte
Närvarande: Randi Hellgren, Magnus Ekholm, Christina Sundeck
Plats och datum: Hemma hos Randi den 27/5-19 kl 19:00
Plats och datum: Hemma hos Randi den 27/5-19 kl 19:00
§ 3
Val av sekreterare och justerare
Föreningens sekreterare skriver anteckningar. Eftersom vi
väljer att skriva anteckningar i stället för formellt protokoll behövs inte justering
av protokoll.
§ 4
Godkännande av dagordning
Styrelsemötena har denna standarddagordning där §§6-8 fylls
på med aktuella frågor.
§ 5
Senaste mötesprotokoll eller anteckningar
Senaste anteckningarna är från styrelsemötet 28/1-19. Inga
kommentarer på de tidigare anteckningarna, aktuella frågor och status återfinns
under §§6-8.
§ 6
Föreningsfrågor
A. Administration
Hemsidan är flyttad hit under ett nytt google-konto så att hela styrelsen kan ha administrativ tillgång
till den.
B. Ekonomi
Föreningen fick 2018-års bygdepeng på 6.000kr i dec -18.
Lokalen till årsmötet kostade 150kr
Summa på kontot vid mötet 5.850kr
Grannträff har genomförts, i skrivande stund finns 3451kr på kontot.
Lokalen till årsmötet kostade 150kr
Summa på kontot vid mötet 5.850kr
Grannträff har genomförts, i skrivande stund finns 3451kr på kontot.
Det är dags att söka bygdepeng för 2019, Magnus tar tag i
det.
C.
Grannträff och informationsblad
Grannträffen genomfördes den 31/3, anteckningar därifrån
samt underlaget som visades finns här.
En av punkterna som diskuterades på styrelsemötet var en gemensam aktivitet
under sommaren. Styrelsen föreslår en grillkväll andra veckan i augusti, detta behöver
planeras lite närmare.
§ 7
Verksamhetsområden
D. Kommunalt Vatten och Avlopp
Vid Rivstartsmötet i Motala kommunhus den 11/4 2018 fick
både Randi och Christina uppfattningen att det avseende avloppsreningsverket är
tvunget att göras någon typ av åtgärd inom de närmsta 3-5 åren eftersom det är
underdimensionerat. Det tydligaste förslaget från tjänstemannen vid mötet
verkade vara att skrota verket och istället dra avloppsledning till Fornåsa och
vidare till Lkpg eller Mtl. Samtidigt skulle man kunna dra kommunalt vatten
från Fornåsa till Korskrog.
Sedan förra styrelsemötet har Christina efterfrågat status i
ärendet.
Den 3/5 kom mail med följande info:
Den 3/5 kom mail med följande info:
Hej!
Konkret så finns det inga planer på någon VA-utbyggnad.
Det som finns idag i området är endast avlopp.
Förslaget är att vi får ett papper på de fastigheter som är intresserade så kan vi se vad vi kan göra.
Ett mindre antal fastigheter som finns vid befintligt ledningsnät är ev möjligt att ansluta på avloppssidan.
Vänliga hälsningar
Anders Edholm
Konkret så finns det inga planer på någon VA-utbyggnad.
Det som finns idag i området är endast avlopp.
Förslaget är att vi får ett papper på de fastigheter som är intresserade så kan vi se vad vi kan göra.
Ett mindre antal fastigheter som finns vid befintligt ledningsnät är ev möjligt att ansluta på avloppssidan.
Vänliga hälsningar
Anders Edholm
Informationen i mailet stämmer inte alls överens med den
info som gavs vid mötet, varken med avseende på underdimensionering (eftersom fler
kan tillåtas ansluta) eller åtgärdshorisonten 3-5 år (som nu inte alls verkar
finnas). Styrelsen utser Bosse Hellgren och Krister Fogelin till ansvariga att
driva denna fråga.
Alla boende i Motala kommun har möjlighet att lämna
synpunkter eller anmäla fel via antingen appen ”Fel & synpunkt Motala
kommun” (finns för både Android och Iphone) eller ett webbformulär.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha kommunalt vatten så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha kommunalt vatten så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
E.
Detaljplan för delar av Korskrog
Randi Hellgren ansvarar från Byarådet.
Motala kommun har svarat att detaljplanen står fast och ev bygglov bara kommer att kunna ges utifrån att detaljplanen följs.
Motala kommun har svarat att detaljplanen står fast och ev bygglov bara kommer att kunna ges utifrån att detaljplanen följs.
F.
Gatubelysning i Korskrog
Randi Hellgren bevakar från Byarådet.
Kommunen har lagt ett förslag med nya belysningspunkter vilket planeras genomföras 2020. Sedan förra mötet har Christina efterfrågat status i ärendet. Den 29/5 kom mail med följande info:
Kommunen har lagt ett förslag med nya belysningspunkter vilket planeras genomföras 2020. Sedan förra mötet har Christina efterfrågat status i ärendet. Den 29/5 kom mail med följande info:
Ove Andersson var
bekymrad, för de pengar han hade äskat för uppfräschning och komplettering av
galtlysen i hela kommunen hade inte levererats. Eller rättare sagt budgetposten
hade nästan försvunnit med den nya majoriteten och de hårda sparbeting de
lanserat. Det blir i alla fall inga nya lysen i Korskrog under 2019.
Randi kontaktar Motala kommun i ärendet.
Alla boende i Motala kommun har möjlighet att lämna
synpunkter eller anmäla fel via antingen appen ”Fel & synpunkt Motala
kommun” (finns för både Android och Iphone) eller ett webbformulär.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha bättre gatubelysning i Korskrog så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha bättre gatubelysning i Korskrog så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
G.
Fordonshastigheten i och genom Korskrog
Magnus Ekholm ansvarar från Byarådet och har kontaktat
Trafikverket för att försöka få en hastighetsmätning till stånd i Korskrog. Den
15/5 kom mail med följande info:
Hej
Du har kontaktat Trafikverket med önskemål om fartdämpande åtgärder längs väg 1006 i Korskrog.
Väg 1006 är en lågtrafikerad 6 meter bred länsväg med 800 fordon per dygn (400 i vardera riktningen), varav 60 fordon är tung trafik. Skyltad hastighet är 70 km/h och genomsnittshastigheten för personbilar är 54-58 km/h och 49-53 km/h för tung trafik. Båda ligger under normalspannet. Genom Korskrog finns en lokal trafikföreskrift om 50 km/h. Andelen tung trafik ligger något under det normala 15%.
Trafikverket har regeringsuppdraget att verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet är att säkerställa effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Det innebär att transportsystemets utformning ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.
Normalt sätter Trafikverket inte gupp på våra vägar. Fartgupp är ett stort arbetsmiljöproblem för yrkesförare (t.ex. bussförare och lastbilsförare) och Blåljusmyndigheten vill inte ha gupp på vägarna. Fartgupp är dessutom dyra och svåra att underhålla och snöröja.
Trafikverket är även restriktiva med fartgupp av hänsyn till de boende då vi vet att dessa orsakar buller och vibrationsproblem för de intilliggande fastigheterna. Ofta så är det de som ville ha guppet som kontaktar oss och vill att vi tar bort det.
När Trafikverket hastighetssäkrar en vägsträcka gör vi ofta det i form av chikaner eller avsmalningar. Vi är dock restriktiva med den här typen av åtgärder då det motverkar vårt uppdrag att vårt uppdrag att skapa grundläggande tillgänglighet med god kvalitet. Det är inte heller rimligt att anlägga farthinder på alla våra vägar där bebyggelse finns. Farthinder motverkar framkomligheten för att höja trafiksäkerheten för oskyddade som ska passera vägen. Nyttan måste vägas mot dess nackdelar. Farthinder kan ibland vara svåra att upptäcka och därmed vara en olycksrisk vid t.ex. en omkörning. En väg ska vara självförklarande. Vi kan t.ex. sätta en chikan vid en gångpassage i stadsmiljö med 50 km/h eller lägre eller utanför en skola, men aldrig på en landsväg där man inte kan förvänta sig den här typen av anordningar. Oftast är den upplevda hastigheten större än den faktiska, vilket vi ser i mätningarna på våra fasta mätpunkter. Naturligtvis finns det förare som kör fortare än genomsnittshastigheten, men det är svårt att komma ifrån och främst en fråga för polisen. Oftast har vi dialog med kommen innan vi genomför den här typen av åtgärder då de ansvarar för sina medborgare. Vi vill ha samsyn om trafiksäkerheten och om åtgärd ska genomföras, även var behovet finns och hur åtgärden ska utformas. En förutsättning för att genomföra en fysisk åtgärd i trafikmiljön är att det har gjorts en hastighetsöversyn för att besluta vilken hastighet som vägen ska ha. I en tätort är det kommunen som beslutar om hastigheter och därför ska hastighetsöversyn göras av respektive kommun.
I dag prioriteras åtgärder som främst minskar antalet olyckor med döda och allvarligt skadade i enlighet med nollvisionen. Det innebär ett större fokus på vägar med genomsnittshastigheter väsentligt över normalspannet och stora trafikflöden (fler än 4000 fordon per dygn) då det är där de största trafiksäkerhetseffekterna uppnås.
Att trafikanter bryter mot trafikregler ska i första hand inte motverkas med fysiska åtgärder då det är en fråga för polismyndigheten. Det är Polisens uppgift att beivra brott i trafiken och i deras egen trafiksäkerhetstrategi så betonar man vikten av att förändra beteenden genom ökad kontroll och rapportering.
I Trafikförordningen (1998:1276) finns generella regler för alla slags trafikanter. Förare har ett ansvar att anpassa hastigheten efter väg och siktförhållanden. En hastighetsbegränsning är den högsta tillåtna hastigheten och inte den hastighet det är mest lämpligt att färdas i.
Trafikförordningen säger även att hänsyn ska visas mot dem som bor eller uppehåller sig längs vägen. Barn är också en av de grupper som trafikanter ska visa särskild hänsyn i trafiken. Det är även av största vikt att inte låta barn som inte är trafikmogna att ta eget ansvar i trafiken.
Att trafikanter framför sitt fordon i strid mot de generella hänsynsreglerna är i sig inte motiv för att vidta fysiska åtgärder i trafikmiljön.
Vi kommer inte att vidta några åtgärder.
På vår hemsida www.trafikverket.se kan du läsa mer om Trafikverket och transportsystemet.
I och med detta svar avslutar vi ditt ärende hos oss.
Med vänlig hälsning
Torbjörn Andersson
Du har kontaktat Trafikverket med önskemål om fartdämpande åtgärder längs väg 1006 i Korskrog.
Väg 1006 är en lågtrafikerad 6 meter bred länsväg med 800 fordon per dygn (400 i vardera riktningen), varav 60 fordon är tung trafik. Skyltad hastighet är 70 km/h och genomsnittshastigheten för personbilar är 54-58 km/h och 49-53 km/h för tung trafik. Båda ligger under normalspannet. Genom Korskrog finns en lokal trafikföreskrift om 50 km/h. Andelen tung trafik ligger något under det normala 15%.
Trafikverket har regeringsuppdraget att verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet är att säkerställa effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Det innebär att transportsystemets utformning ska medverka till att ge grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.
Normalt sätter Trafikverket inte gupp på våra vägar. Fartgupp är ett stort arbetsmiljöproblem för yrkesförare (t.ex. bussförare och lastbilsförare) och Blåljusmyndigheten vill inte ha gupp på vägarna. Fartgupp är dessutom dyra och svåra att underhålla och snöröja.
Trafikverket är även restriktiva med fartgupp av hänsyn till de boende då vi vet att dessa orsakar buller och vibrationsproblem för de intilliggande fastigheterna. Ofta så är det de som ville ha guppet som kontaktar oss och vill att vi tar bort det.
När Trafikverket hastighetssäkrar en vägsträcka gör vi ofta det i form av chikaner eller avsmalningar. Vi är dock restriktiva med den här typen av åtgärder då det motverkar vårt uppdrag att vårt uppdrag att skapa grundläggande tillgänglighet med god kvalitet. Det är inte heller rimligt att anlägga farthinder på alla våra vägar där bebyggelse finns. Farthinder motverkar framkomligheten för att höja trafiksäkerheten för oskyddade som ska passera vägen. Nyttan måste vägas mot dess nackdelar. Farthinder kan ibland vara svåra att upptäcka och därmed vara en olycksrisk vid t.ex. en omkörning. En väg ska vara självförklarande. Vi kan t.ex. sätta en chikan vid en gångpassage i stadsmiljö med 50 km/h eller lägre eller utanför en skola, men aldrig på en landsväg där man inte kan förvänta sig den här typen av anordningar. Oftast är den upplevda hastigheten större än den faktiska, vilket vi ser i mätningarna på våra fasta mätpunkter. Naturligtvis finns det förare som kör fortare än genomsnittshastigheten, men det är svårt att komma ifrån och främst en fråga för polisen. Oftast har vi dialog med kommen innan vi genomför den här typen av åtgärder då de ansvarar för sina medborgare. Vi vill ha samsyn om trafiksäkerheten och om åtgärd ska genomföras, även var behovet finns och hur åtgärden ska utformas. En förutsättning för att genomföra en fysisk åtgärd i trafikmiljön är att det har gjorts en hastighetsöversyn för att besluta vilken hastighet som vägen ska ha. I en tätort är det kommunen som beslutar om hastigheter och därför ska hastighetsöversyn göras av respektive kommun.
I dag prioriteras åtgärder som främst minskar antalet olyckor med döda och allvarligt skadade i enlighet med nollvisionen. Det innebär ett större fokus på vägar med genomsnittshastigheter väsentligt över normalspannet och stora trafikflöden (fler än 4000 fordon per dygn) då det är där de största trafiksäkerhetseffekterna uppnås.
Att trafikanter bryter mot trafikregler ska i första hand inte motverkas med fysiska åtgärder då det är en fråga för polismyndigheten. Det är Polisens uppgift att beivra brott i trafiken och i deras egen trafiksäkerhetstrategi så betonar man vikten av att förändra beteenden genom ökad kontroll och rapportering.
I Trafikförordningen (1998:1276) finns generella regler för alla slags trafikanter. Förare har ett ansvar att anpassa hastigheten efter väg och siktförhållanden. En hastighetsbegränsning är den högsta tillåtna hastigheten och inte den hastighet det är mest lämpligt att färdas i.
Trafikförordningen säger även att hänsyn ska visas mot dem som bor eller uppehåller sig längs vägen. Barn är också en av de grupper som trafikanter ska visa särskild hänsyn i trafiken. Det är även av största vikt att inte låta barn som inte är trafikmogna att ta eget ansvar i trafiken.
Att trafikanter framför sitt fordon i strid mot de generella hänsynsreglerna är i sig inte motiv för att vidta fysiska åtgärder i trafikmiljön.
Vi kommer inte att vidta några åtgärder.
På vår hemsida www.trafikverket.se kan du läsa mer om Trafikverket och transportsystemet.
I och med detta svar avslutar vi ditt ärende hos oss.
Med vänlig hälsning
Torbjörn Andersson
Styrelsen tycker att informationen inte svarar på frågan om
att i första hand mäta trafikmängd och fart genom Korskrog utan det verkar mera
vara ett standardsvar som skickas på rutin till alla som klagar.
Styrelsen beslutade att genomföra ett sommarprojekt med att
mäta upp bromssträckor i förhållande till korsningarna och fota synlighet där.
Alla boende i Sverige har möjlighet att lämna synpunkter
eller anmäla fel via ett webbformulär.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha en bättre trafiksituation i Korskrog eller en skvallerspegel i en korsning så är det en god idé att låta Trafikverket få veta det.
Om man t.ex. gärna skulle vilja ha en bättre trafiksituation i Korskrog eller en skvallerspegel i en korsning så är det en god idé att låta Trafikverket få veta det.
H.
Kollektivtrafik inklusive Flexibel skolskjuts
Christina Sundeck ansvarar från Byarådet.
Christina deltog vid uppföljningsmöte den 24/4 i Motala kommunhus angående kollektivtrafiken. Den politiskt tillsatta gruppen förändrades i och med valet i höstas, tyvärr verkade det inte ha skett någon överlämning mellan ledamöterna så det blev lite att börja på ny kula igen.
Christina deltog vid uppföljningsmöte den 24/4 i Motala kommunhus angående kollektivtrafiken. Den politiskt tillsatta gruppen förändrades i och med valet i höstas, tyvärr verkade det inte ha skett någon överlämning mellan ledamöterna så det blev lite att börja på ny kula igen.
Synpunkter framfördes från oss lokala utvecklingsgrupper runt
framförallt gymnasieelevernas möjlighet att ta sig till skolan samt möjlighet
för andra att åka med ordinarie skolskjutsar i mån av plats. Det framkom även
önskemål om att Närtrafiken skulle gå att beställa på kvällar och helger i de
områden då ordinarie kollektivtrafik bara går dagtid på vardagar.
Kommunens politiker tog till sig frågan om medåkning och
skulle utreda den möjligheten.
Alla boende i Motala kommun har möjlighet att lämna
synpunkter eller anmäla fel via antingen appen ”Fel & synpunkt Motala
kommun” (finns för både Android och Iphone) eller ett webbformulär.
Om man t.ex. gärna skulle vilja att ens barn får åka med skolskjutsar som ändå går från Korskrog som barnet egentligen inte är berättigat till så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
Om man t.ex. gärna skulle vilja att ens barn får åka med skolskjutsar som ändå går från Korskrog som barnet egentligen inte är berättigat till så är det en god idé att låta kommunen få veta det.
Om man har synpunkter på Östgötatrafiken (t.ex. att det inte
finns några bussar alls eller varför 614 går via Klockrike-Brunneby till
Borensberg istället för via Fornåsa-Korskrog där det rimligen måste bo fler som
inte alls har tillgång till kollektivtrafik) så kan man använda webbformuläret.
I. Service i samverkan
Christina Sundeck ansvarar från Byarådet.
Christina tillsammans med andra från Korskrog, Lönsås och Fornåsa deltog vid uppföljningsmötet den 6/5 i Fornåsa Bygdegård.
Ewa Carlgren Nilsson, Processledare för ”Service i samverkan” i Motala kommun från ”Hela Sverige ska leva” redovisade vad ”Service i samverkan” hittills åstadkommit. I vårt område är det mest konkreta att det ska bli en Servicepunkt hos Ica Fornåsa där det ska finnas en dator, blanketter från kommunen och kanske ibland även en tjänsteman eller politiker. Projektet ”Service i samverkan” är tvåårigt och avslutas nov -19.
Christina tillsammans med andra från Korskrog, Lönsås och Fornåsa deltog vid uppföljningsmötet den 6/5 i Fornåsa Bygdegård.
Ewa Carlgren Nilsson, Processledare för ”Service i samverkan” i Motala kommun från ”Hela Sverige ska leva” redovisade vad ”Service i samverkan” hittills åstadkommit. I vårt område är det mest konkreta att det ska bli en Servicepunkt hos Ica Fornåsa där det ska finnas en dator, blanketter från kommunen och kanske ibland även en tjänsteman eller politiker. Projektet ”Service i samverkan” är tvåårigt och avslutas nov -19.
Det viktigaste resultatet efter att ha deltagit i projektet
är nog att vi måste värna oss själva. Om inte vi nyttjar service och tjänster
som erbjuds av kommunen eller privata företag så gör ingen annan det heller. Bokbussen
är ett typiskt exempel. Lönsås har precis blivit av med sitt stopp eftersom för
få nyttjade möjligheten. Låna en bok nästa gång den kommer till Korskrog vettja!
J.
Bredband
Randi Hellgren ansvarar från Byarådet.
Utsikt erbjuder bredband till alla. Mail har kommit till de som nappat på erbjudandet med information om att fiber kommer ”om inget oförutsägbart inträffar” vilket är mer passivt än tidigare.
Utsikt erbjuder bredband till alla. Mail har kommit till de som nappat på erbjudandet med information om att fiber kommer ”om inget oförutsägbart inträffar” vilket är mer passivt än tidigare.
K.
Lekplats i Korskrog
Magnus Ekholm ansvarar från Byarådet. Inget nytt sedan mötet
28/1-19.
§ 8
Övriga frågor
Bidragsäskande har inkommit om att plåtsko taket vid
postlådorna vid busshållplatsen. Underlag för kostnaden ska redovisas, sedan
beslutar styrelsen i ärendet.
Finns det fler bidragsäskanden från Korskrogs invånare?
§ 9
Mötets avslutande
Nästa gång träffas styrelsen i slutet av juni.
Ordförande tackar för visat intresse och förklarar mötet
avslutat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar